Använd enkla ord

Använd enkla ord. Så lyder ett vanligt klarspråksråd. Men vad som är enkelt och svårt är inte alltid självklart. Här kommer några julgranskarameller att ta fasta på!

Lossa slipsknuten och skriv aktivt

Att skriva med aktiva verb (utan s på slutet) är ett mantra inom klarspråk. Och där har många kommit långt. Idag benämner även myndigheter sig själva med vi och tilltalar oss med du.

Men fortfarande dyker de upp, ord som bestrida, dröjsmål, erfordra och handha. Ibland anar jag att skribenterna är personer som skriver ganska sällan. De är måna om att verka kunniga, seriösa och att få med alla detaljer. Eller så är formuleringen densamma sedan decennier, och nyanställda lärs upp i att det är så det ska vara. Då kan det bli så här:

Med aktivt språk blir det mycket lättare att gå rakt på sak och undvika passiva formuleringar. Bildens exempel visar inte hela sammanhanget – symptomatiskt i sig, för dessa texter blir ofta långa. Men kanske hade rubriken här kunnat vara Du måste komplettera din ansökan.

I Regeringskansliets lilla skrift Svarta listan kan du frossa i byråkratord, men också få alternativ som hjälper dig att undvika diket.

Två enkla kan bli svåra

I vardagssvenskan finns massor av uttryck som består av två ord – ett verb följt av en preposition. Den grammatiska termen är partikelverb, uttryck som jobba på, ligga i/på, komma i/på, slå i/på, hänga efter, ge efter och slå upp.

Verben är enkla och i sig själva ofta konkreta. Det är när vi lägger till och betonar ord nummer två som betydelsen liksom glider iväg till något annat, ett fast och ofta mer abstrakt uttryck.

För den som är ny på svenska blir betoningen en utmaning. Det kräver lång “svenskvana” att ens höra skillnaden, och i skriftlig kommunikation hörs ju inget alls:

Både skriv eller under är enkla och korta ord. Ändå kan det längre ordet underteckna vara ett tydligare alternativ.

Kliv utanför din egen bubbla

Alla yrkesgrupper har egna facktermer, som gör att de kan prata om saker på ett väldigt specifikt sätt. Exempelvis är latinska termer en självklar del av vårdyrket. Men i kontakten med patienter behöver sådana termer ofta översättas och/eller förklaras för att patienten ska ha en chans att förstå.

Men det finns också en slags mer branschöverskridande yrkespråk, som förekommer i samband med måldokument, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Man pratar till exempel om processer, innovationer och mätning. I termen intressenter kan det gömma sig både kollegor, patienter, aktieägare och allmänhet.

Här är ett sådant exempel:

När sådana ord slipper ut till allmänheten kan det orsaka både oförståelse och missförstånd. Detta fanns på en kommunal webbplats i en text om äldreomsorg, som i grunden var riktad till en äldre person, eller anhörig. Men i ordet kontinuitet är perspektivet helt och hållet avsändarens. Det påverkar det rösten, tonaliteten, särskilt då i ett sammanhang som handlar om människor och omsorg.

Ord som kontinuitet bör nog inte nå utanför konferensrummen alls. Extra märkligt blir det i kombination med värderingsord som att vara nära, enkla och personliga. Sådana värderingar kan och bör tillämpas även i språket, till exempel genom att skriva Vi planerar hemtjänsten så att du får träffa samma personal varje vecka.

Vanligt hellre än kort

Nyligen lyssnade jag på Annica Snäll, kommunikationschef i Jönköpings kommun, som tidigare i år fick priset Klarspråkskristallen för sitt genomtänkta och långsiktiga klarspråksarbete. I sina filmer och skrivtips till kollegorna rekommenderar de inte i första hand enkla ord – utan vanliga. Ett utmärkt klarspråkstips som jag tar med mig.