I år är det alltså 70 år sedan tv började sändas i Sverige. Men visst är det bra att kunna följa nyheterna eller vinter-OS på bilradion? Tillgänglighet handlar om att erbjuda valmöjligheter. Både för den som vill och för den som behöver.
Mycket i vår vardag går att göra på flera sätt. Talböcker, som kom till för synskadade, har med tiden utvecklats till ljudböcker som alla kan nå via telefonen. Ändå finns tryckta böcker kvar, eftersom vissa föredrar det – alltid eller ibland.
Just nu gör jag en kurs på Moderskeppet om digital tillgänglighet. Den här gången är syftet att greppa digital tillgänglighet i stort, för en person i rollen som kommunikatör. Lite förenklat handlar det om att kunna erbjuda alternativ.
I vår allt mer digitala vardag har lagstiftningen skärpts. Det digitala behöver vara tillgängligt för personer med många olika slags funktionsnedsättningar. För sådana upplever vi allihop: antingen permanent, temporärt eller i vissa situationer. Lagen ställer inte bara krav på det offentliga, som kommun, vård och myndigheter, utan även på banker, försäkringsbolag, strömningstjänster, kollektivtrafikföretag och e-handel.
Nyckeln är att tänka brett
Tillgänglighetens mantra är att tänka brett: att erbjuda alternativ. Undertextning på video är nödvändigt för den som inte hör, men uppskattas av många fler. Av den som ser ett videoklipp på bussen eller i den öppna kontorsytan, till exempel.
Ett välkänt krav är att webbinnehåll ska kunna tolkas av syntolkningshjälpmedel. Men det behövs mer än så. Att det går att navigera på annat sätt än med mus, till exempel. Att knappar och texter går att förstora. Att det inte händer en massa ovidkommande på skärmen som gör det svårt att fokusera. Att rubriker ger ledning, så att (särskilt) personer med dyslexi inte behöver kämpa med långa texter i onödan för att hitta rätt information.
Valmöjligheter och smidighet säljer
Att göra det digitala smidigt är också en konkurrensfördel, och på sikt en överlevnadsfråga. Som konsumenter märker vi skillnaden. Vi vänjer oss fort vid smidig utcheckning och betalning. Den som använder syntolkning märker förstås direkt när det brister, men de allra flesta tappar både ork, tålamod och förtroende av att gå vilse i otydliga och omständliga processer.
Förväntan på valmöjligheter gäller många typer av tjänster. Ett konkret exempel från min vardag är yogapassen jag kör via Youtube varje morgon. Jag växlar mellan olika ledare för att få variation och omväxling. Men de ledare jag återvänder till har en sak gemensamt: de beskriver rörelserna så bra att jag slipper titta på skärmen. “Syntolkningen” gör att jag kan välja bort det visuella och blunda eller titta ut på träden istället.
Överblick och prioritering är A och O
Syftet med min nya kurs är att ge överblick över vad tillgänglighet handlar om. Från det som byggts in i webblösningen bakom kulisserna till det som behöver göras varje dag, när du och andra publicerar innehåll. Om du själv är webbansvarig kommer den kunskapen också att hjälpa dig att förklara och motivera tillgänglighetsarbetet för kollegor och andra.
Med rätt tänk tidigt blir det så bra som möjligt för så många som möjligt. Val och lösningar som är nödvändiga för vissa, alltid eller ibland, blir en tillgång för många, många fler.
Och förresten:
Om du aldrig testat att se ett syntolkat tv-program, så gör det. Det ger dig faktiskt ännu ett alternativ till radio även när du kör bil! Syntolkade program finns lätt tillgängliga (!) både på SVT Play och Netflix.
I år är det alltså 70 år sedan tv började sändas i Sverige. Men visst är det bra att kunna följa nyheterna eller vinter-OS på bilradion? Tillgänglighet handlar om att erbjuda valmöjligheter. Både för den som vill och för den som behöver.
Mycket i vår vardag går att göra på flera sätt. Talböcker, som kom till för synskadade, har med tiden utvecklats till ljudböcker som alla kan nå via telefonen. Ändå finns tryckta böcker kvar, eftersom vissa föredrar det – alltid eller ibland.
Just nu gör jag en kurs på Moderskeppet om digital tillgänglighet. Den här gången är syftet att greppa digital tillgänglighet i stort, för en person i rollen som kommunikatör. Lite förenklat handlar det om att kunna erbjuda alternativ.
I vår allt mer digitala vardag har lagstiftningen skärpts. Det digitala behöver vara tillgängligt för personer med många olika slags funktionsnedsättningar. För sådana upplever vi allihop: antingen permanent, temporärt eller i vissa situationer. Lagen ställer inte bara krav på det offentliga, som kommun, vård och myndigheter, utan även på banker, försäkringsbolag, strömningstjänster, kollektivtrafikföretag och e-handel.
Nyckeln är att tänka brett
Tillgänglighetens mantra är att tänka brett: att erbjuda alternativ. Undertextning på video är nödvändigt för den som inte hör, men uppskattas av många fler. Av den som ser ett videoklipp på bussen eller i den öppna kontorsytan, till exempel.
Ett välkänt krav är att webbinnehåll ska kunna tolkas av syntolkningshjälpmedel. Men det behövs mer än så. Att det går att navigera på annat sätt än med mus, till exempel. Att knappar och texter går att förstora. Att det inte händer en massa ovidkommande på skärmen som gör det svårt att fokusera. Att rubriker ger ledning, så att (särskilt) personer med dyslexi inte behöver kämpa med långa texter i onödan för att hitta rätt information.
Valmöjligheter och smidighet säljer
Att göra det digitala smidigt är också en konkurrensfördel, och på sikt en överlevnadsfråga. Som konsumenter märker vi skillnaden. Vi vänjer oss fort vid smidig utcheckning och betalning. Den som använder syntolkning märker förstås direkt när det brister, men de allra flesta tappar både ork, tålamod och förtroende av att gå vilse i otydliga och omständliga processer.
Förväntan på valmöjligheter gäller många typer av tjänster. Ett konkret exempel från min vardag är yogapassen jag kör via Youtube varje morgon. Jag växlar mellan olika ledare för att få variation och omväxling. Men de ledare jag återvänder till har en sak gemensamt: de beskriver rörelserna så bra att jag slipper titta på skärmen. “Syntolkningen” gör att jag kan välja bort det visuella och blunda eller titta ut på träden istället.
Överblick och prioritering är A och O
Syftet med min nya kurs är att ge överblick över vad tillgänglighet handlar om. Från det som byggts in i webblösningen bakom kulisserna till det som behöver göras varje dag, när du och andra publicerar innehåll. Om du själv är webbansvarig kommer den kunskapen också att hjälpa dig att förklara och motivera tillgänglighetsarbetet för kollegor och andra.
Med rätt tänk tidigt blir det så bra som möjligt för så många som möjligt. Val och lösningar som är nödvändiga för vissa, alltid eller ibland, blir en tillgång för många, många fler.
Och förresten:
Om du aldrig testat att se ett syntolkat tv-program, så gör det. Det ger dig faktiskt ännu ett alternativ till radio även när du kör bil! Syntolkade program finns lätt tillgängliga (!) både på SVT Play och Netflix.
Gillar du innehållet?
Den här texten kommer från ett av mina nyhetsbrev. Det kan trilla ner även i din mejlbox någon gång i månaden om du vill.
