Ulrika visar en projektorbild med en tättskriven tabell. Åhörarna ses bakifrån.

Vissa språkuppdrag är betydelsefulla på ett särskilt sätt: som att få bidra med en liten pusselbit i ett digitalt behandlingsprogram för unga vuxna med begynnande ätstörningar. Nyligen träffade jag ett gäng som verkligen är proffs på just det området: en grupp psykologer i Nordens ledande psykologföretag, Psykologpartners. 

För ett par år sedan höll jag ett kortare inspirationsseminarium om klarspråk för gruppen via Teams. Ämnet väckte stort engagemang och intresse och vi har hållit kontakten sedan dess. Planen var att fortsätta samarbeta nästa gång de skulle skapa ett helt nytt program, och nu sker just det. Det nya programmet riktar sig i första hand till unga vuxna, personer från 16 år och uppåt, som är i tidiga skeden av en ätstörningsproblematik. Programmet ska användas som komplement till personernas möten med en behandlare. Det ska bidra med kunskap och övningar som hjälper dem att minska sin upptagenhet på mat, kropp och vikt så att den inte går ut över annat som är viktigt i livet.

Medvetna val av röst och innehåll
Den här gången sågs vi i verkliga livet, på Psykologpartners huvudkontor i Linköping. Dagen innehöll mycket samtal och tankeutbyte om rätt språk för den aktuella målgruppen: vilken språknivå passar målgruppens ålder, och vad i språket hjälper och stjälper när det handlar om att motivera till förändring? Skribenterna är själva experter, men behöver också kliva ut ur expertrollen. De behöver välja innehåll som är hjälpsamt för mottagarna, ge det ett begripligt sammanhang och använda en röst som förklarar men inte mästrar eller upplevs nedsättande för den som redan mår dåligt.

Hur kan man hålla nere mängden text från början?
Deltagarna hade i förväg efterlyst förslag på arbetssätt för att begränsa mängden text. De upplever att de skriver mycket ”i onödan”, text som sedan måste kortas och gallras bort. De undrade om de skulle kunna jobba annorlunda och undvika, eller åtminstone minska, detta merarbete. Jag hade läst en del texter i förväg och också upplevt dem som långa. Ibland upprepades likartat innehåll, vilket ”trasslade till den röda tråden”. Att sidornas innehåll ”flödade ut” gjorde också att både menyer och rubriker ibland blev missvisande.

Mitt förslag: förfina översikten i flera steg
När jag läste programmets pedagogiska översikt fick jag en idé. I den fanns en mycket grov, men tydlig struktur med flera moduler. Kanske skulle de kunna ta denna ett eller par steg vidare innan de började skriva text? De skulle kunna försöka bryta ner varje modul i mindre delar, steg för steg, ända till enskilda webbsidor. För respektive modul och sida skulle de kunna sätta (preliminär) titel samt formulera mål och stolpar för innehållet. Alltihop skulle kunna ordnas som en tabell, med en rad för varje webbsida.

Denna tabell skulle kunna visualisera både hierarkin och det innehållsliga sammanhanget, steg för steg genom hela programmet. Det skulle kunna bli en hjälp att både skapa den röda tråden och hålla kvar den under själva skrivprocessen. Alla i teamet skulle ha samma bild av strukturen och de olika sidornas bidrag, och vid behov kunna modifiera den. Om innehållet på en sida visade sig bli för ”brett” skulle den kunna delas upp i olika sidor. Tvärtom skulle två sidor under processens gång kunna visa sig möjliga att slå ihop, och då skulle titlar, mål och stolpar justeras på motsvarande sätt i tabellen.

 

One-sentence synopsis – en mening som blir textens ryggrad
Förslaget fick genast positiv respons och deltagarna upplevde det som en metod värd att prova. Med strukturtänket som grund introducerade jag då one-sentence synopsis som ännu ett möjligt verktyg. Det innebär att i en enda mening lyckas formulera syftet med en text och den nytta den ger läsaren. Att meningen kan bli lång är okej, den ska vara tydlig bara för skribenten. En one-sentence synopsis för den här texten skulle till exempel kunna vara: Jag vill berätta hur Uttryckeriet kan bidra med kunskap, strategier och metoder på flera nivåer i ett större digitalt innehållsarbete.

För Psykologpartners skulle one-sentence synopsis för varje sida kunna bli en egen spalt i strukturtabellen, en utgångspunkt för att hitta rätt stolpar för varje sidas innehåll.

Från snack till verkstad
Projektgruppens deltagare finns vanligtvis på olika orter, men hade avsatt två dagar direkt efter workshoppen för att starta upp arbetet tillsammans. När vi skildes åt var Linnéa och kollegorna mycket taggade på att få testa de nya idéerna och verktygen. Linnéa Helfrich, en av deltagarna i projektgruppen, beskriver sin upplevelse:

– Dagen med Ulrika gav oss många nya tankar och idéer om hur vi kan hjälpa oss själva att blir mer träffsäkra från början: att skapa och hålla den viktiga röda tråden. Att få ha samtalen om språk och struktur tillsammans var extra viktigt – jag tror att det hjälper oss att undvika en del omvägar i skrivandet. Vi ser fram emot att underlätta processen från övergripande koncept till färdigskrivet innehåll, och verktyget one-sentence synopsis kan bli en stor hjälp!

En värdefull grund är lagd
Jag ser förstås fram emot att fortsatt följa detta viktiga projekt. Många unga vuxna brottas med ångest och komplementet med digital behandling kan förhoppningsvis minska väntetider och öka tillgängligheten i vården. Jag är så nyfiken på återkoppling om hur metoden för strukturarbete kan bidra och begränsa textmängden. Vi har också diskuterat ännu ett gemensamt moment: att jag granskar och ger feedback på några textdelar när de kommit en bit i skrivandet. Jag är övertygad om att den gemensamma grund deltagarna nu har kommer att gynna såväl samtalet om text och möjligheterna att vässa språket ett steg längre!

Läs mer om Psykologpartners nya digitala behandlingsprogram på deras webbplats.

Sju personer - sex kvinnor och en man - står intill en vepa med Psykologpartners logotyp. På en datorskärm syns ytterligare tre personer i ett Teams-möte.

De flesta workshopdeltagarna fanns på plats och några deltog på distans: Från vänster: Elin Melander, Emma Gårdbro, Jenny Katalinic, Linnea Helfrich, Kajsa Trogen Thunberg och Johan Edbacken. På Johans skärm syns online-deltagarna Camilla Söderberg, Louise Serenhov och Jaqueline Levi. Foto: Filip Westerlund, Psykologpartners.

 

Mer kunskap i din inbox?

Sådant här skriver jag om i mina nyhetsbrev, som jag skickar ut ungefär en gång i månaden. Där delar jag med mig om tips för skrivande och smarta kontorsverktyg, och ibland också med några glimtar från uppdrag jag jobbar med.

Välkommen som prenumerant!

Vill du läsa mer om text? 

Den här texten kommer från ett av mina nyhetsbrev. Det kan trilla ner även i din mejlbox någon gång i månaden om du vill.

Välkommen att prenumerera