tre färgglada böcker intill varandra med titlarna Koll på NO 4, 5 och 6.

När alla kursplaner – från förskolan till och med gymnasiet – ska revideras samtidigt, blir det bråda tider på ett läromedelsförlag. Då kan en frilansare som jag få ett uppdrag som läromedelsredaktör. Nästan 400 arbetstimmar senare är jag rik på erfarenhet av ett givande samarbete och på minnen av en del situationer som jag (åtminstone i efterhand) kan skratta åt!

Läromedlet heter Koll på NO, ges ut av Sanoma utbildning och är sedan länge ett av de ledande NO-läromedlen för mellanstadiet. Den version som nu skulle revideras gavs ut 2012. Var och en av de tre årskurserna 4, 5 och 6 består av tre böcker: grundbok och aktivitetsbok för eleven samt lärarhandledning.

Ett dreamteam på distans

Beställare var alltså förlaget och i det löpande arbetet har jag haft två fina, kunniga kollegor, som båda är lärare: Klara, en av författarna, och Marika, som hade haft redaktörsuppdrag tidigare. Även om de båda råkar bo på Gotland, har allt jobb skett på distans, och så var det tänkt helt oavsett pandemin. I uppstartsskedet klurade Klara och Marika ut vilka förändringar som behövde göras utifrån kursplaner och centralt innehåll, som ju var en okänd värld för mig. Mitt jobb har varit språkbearbetning, men också att hålla ihop helheten och tidplanen samt kontakterna med förlaget och den grafiske formgivare som ändrar i själva originalen. Min bakgrund från miljö- och energiområdet har gjort det möjligt för mig att bidra även till innehållet, till exempel genom att lägga till fenomenet fjärrvärme, som tidigare inte nämndes.

Komplettera och språkförädla

I grundboken skulle totalt tre uppslag läggas till och något kapitel omarbetas. Vi skulle också granska språket i allt elevmaterial och lägga till förklaringar till alla centrala begrepp. En enkät till lärare som använt boken gav ytterligare en idé: att flytta om kapitlen i två böcker för att bättre lyfta fram kemi och fysik mer. Man beslutade också att behålla det som utgick ur kursplanen som extramaterial istället för att ta bort det. Just det beslutet visade sig vara en lyckträff: den revideringen av kursplanen sköts upp, så den gamla planen gäller ännu ett år.

Först hade jag svårt att förstå vad jag skulle med all min tid till – jag hade avtalat 10 timmar i veckan under hela läsåret. De mer erfarna kollegorna försökte förklara att det skulle komma att behövas. De pratade mycket om ändrade sidnummer…

Adobe Acrobat och Dropbox som verktyg

Vi har gjort allt revideringsjobb i PDF-filer, placerade i en gemensam Dropbox. Varje kapitel är en PDF-fil, i första versionen den upplaga som fanns sedan tidigare. I kommentarer har vi ställt frågor till varandra och diskuterat lösningar. När jag språkgranskat och sett möjligheter att förtydliga har jag förklarat och skrivit ett förslag som en kommentar. Det har varit ett mycket kreativt och roligt samarbete: tillsammans har vi hittat vägar att förtydliga både sammanhang och språk och göra innehållet mer lättillgängligt.

Det här exemplet från årskurs 5 visar hur jag i mitt förslag möblerar om befintlig text och lägger till sambandsord – men, och och liknande för att förbättra flytet och underlätta förståelsen:

skärmbild på ett stycke i boken och en kommentar vid sidan om med ändrad meningsföljd och meningsbyggnad

Steg för steg mot uppdaterat och korrekt

Våra PDF:er har gått vidare till formgivaren, som uppdaterat originalfilerna. Första versionen hade uppemot 200 kommentarer per kapitel. Förutom språkjusteringar fanns inaktuella sakuppgifter, önskemål om bildjusteringar och ändrad numrering eftersom kapitlen bytt plats. Bearbetnings- och korrundorna för elevböckerna rullade på under hela våren inför tryckdeadline i början av juni. För varje steg granskade vi att ändringarna blev rätt och ibland upptäckte vi nya saker som behövde åtgärdas. Alla kapitel har krävt två eller tre varv innan allt (?) blivit klart.

Drabbad av sidnumrens förbannelse

En fredagseftermiddag pustade jag ut: jag hade grundböckerna klara inför utlovad leverans kommande måndag. Trodde jag. Men så fick jag se bokens sakregister, ett uppslag med sisådär 450 uppslagsord som behövde kollas, kompletteras – och förses med rätt sidnummer. Och sakregister fanns ju i tre böcker. Helgens sysselsättning var räddad. De röda siffrorna nedan är ändringar:

skärmklipp från sakregister med uppslagsord, några strukna och andra med röda siffror efteråt

Lärarhandledningarna skulle bara publiceras som pdf-filer. Tur var det, eftersom de innehöll oändligt många hänvisningar till sidor och enskilda uppgifter i elevböckerna. Dessa behövde därmed vara klara innan lärarhandledningarna kunde färdigställas. Under sommaren har vi jobbat igenom även dem och de publiceras nu i dagarna, lagom till terminsstarten.

Kunskap och kompetensutveckling

Nu när det hela i mål har jag tillbringat närmare 400 timmar med att

– läsa, granska och bearbeta nästan 1400 boksidor, fördelat på 19 kapitel, som vart och ett återfinns i grundbok, aktivitetsbok och lärarhandledning
– skapa förklaringar till ungefär 400 begrepp
– kolla och uppdatera sidnummer i register, sakregister, hänvisningar och bildförteckningar.

Genom att följa ett läromedelsprojekt från kursplansrevidering till tryck och publicering har jag fått inblick och kunskap både i skolans värld och i förlagsvärlden. Jag har fått vara en del av ett team där vi – helt på distans – samarbetat, kompletterat varandra och tillsammans lyft ett redan mycket uppskattat läromedel till en uppdaterad, klarspråkad, och uppfräschad slutprodukt för landets mellanstadieelever!

Och sist men inte minst: jag har verkligen fått förankrat och bekräftat vikten av och potentialen för klarspråk i läromedel.

Vill du ha mitt nyhetsbrev?

Ungefär en gång i månaden skickar jag ett nyhetsbrev med tips om skrivande och lite inblick i de uppdrag jag jobbar med.

Välkommen som prenumerant!

Vill du läsa mer om text? 

Den här texten kommer från ett av mina nyhetsbrev. Det kan trilla ner även i din mejlbox någon gång i månaden om du vill.

Välkommen att prenumerera