Historiens vingslag genom språket

Årets semestertema blev Östersjön, men semestermålen Gotland och Lettland hade mer gemensamt än jag reflekterat över innan. Under flera hundra år var Visby och Riga handelsstäder med massor av internationella kontakter. 

Det finns också spännande språk på båda platserna.

Vår guide på Fornsalen i Visby öppnade våra ögon för vilka långväga kontakter Gotland haft långt tillbaka i historien. Utan långväga handel med Mellanöstern hade knappast saffranspannkakan kunnat bli typisk gotländsk….Han berättade också att han är en av få som fortfarande förstår språket gutniska. Med sin ålder, ungefär 40+, är han också en av de yngsta talarna. Det vi kallar gotländska innehåller en del ord från gutniska, men det är alltså mer än en dialekt, som redan på 1000-talet grenades av från fornnordiskan på annat sätt än svenskan.

Här ser du ett exempel från 1700-talet på de första raderna i Fader vår (Wikipedia):

Oe fadur, du sum jäst i himmelij,Fader vår som är i himmelen,
hailigit varde titt nafn.helgat varde ditt namn.
Kume ditt reike näste us.Tillkomme ditt rike.
warde dein wilo, sum i himmelij så ukså pa jordene.Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.

Riga – Sveriges största stad

Ja, så var det under stormaktstiden, när det svenska riket sträckte sig runt stora delar av Östersjön. Man ser inte så värst många spår av den svenska makten i dagens Riga. Kanske försvinner de i mängden. Lettland har nämligen styrts av många makter genom historien. 1900-talets historia är omtumlande att ta del av: 2018 firade republiken 100-årsjubileum av självständigheten 1918. Men i själva verket är det bara 49 av dessa år som landet har varit fritt …

Imponerande nog – eller kanske just därför – har man lyckats hålla lettisk kultur, språk och litteratur levande. Mellan veckans promenader bland Rigas över 700 fantastiska jugendhus följde vi med på en guidad rundtur på Latvijas Nacionālajā bibliotēkā, Lettlands nationalbibliotek . Den spektakulära byggnaden stod klar 2014. Där samlas allt som getts ut i Lettland och finns tillgängligt för vem som helst att läsa, om än inte låna hem. Mycket av det tryckta konfiskerades visserligen under sovjettiden, men det mesta verkar ändå ha bevarats och är nu åter tillgängligt. 

Alla får bidra till Folkets bokhylla
I denna enorma bokhylla, synlig från entrén, finns idag 5000 böcker. Var och en av dem är skänkt av någon och innehåller en personlig hälsning, men de är också katalogiserade och tillgängliga för besökare. Det finns plats för ytterligare uppemot 10 000 böcker, så möjligheten att skänka en bok finns kvar

Lettiskan vinner åter mark
Lettiska är officiellt språk i Lettland, men så har det inte alltid varit. Befolkningen har tidvis bestått av fler ryssar än letter och många letter deporterades under sovjettiden. Enligt Wikipedia kunde knappt 80 % av invånarna kommunicera på lettiska vid millennieskiftet, knappt tio år efter Sovjetunionens fall. 2005 hade andelen stigit till 91 %.

Språket är släkt med litauiskan och det är inte många ord man kan gissa sig till med språkkunskaper i germanska språk. För en amatör låter det lite som finska, även om där inte finns något släktskap. Uttalet verkar ganska enkelt – när man väl lärt sig ord och grammatik … Här en lettisk läsebok under sovjettiden – knappast det som illustrerar bokstäverna L och S i en svensk motsvarighet… Här syns också hur man böjer även namnen i språket:

Den här texten kommer från ett av mina nyhetsbrev. Jag skickar ut ett sådant brev ungefär en gång i månaden med tips om skrivande och lite inblick i de uppdrag jag jobbar med. 

Välkommen som prenumerant!