Orden kan bli alltför många

pratbubbla med ord: så, ju med flera

Det är lätt att glatt fylla på med småord när vi skriver. Dels tänker vi ju samtidigt, dels har många av oss fått lära sig att inte skriva högtravande utan ungefär som vi pratar. Men en alltför pratig text kan ta läsarens fokus från innehållet och få dig att verka osäker.pratbubbla med ord: så, ju med flera

Diskurspartiklar ger nyans åt samtal

I ett samtal har småord en viktig funktion. Inte för inte kallas ord som ju, väl, nog och då för diskurspartiklar, där ordet diskurs står just för diskussion eller samtal. Med dem kan du till exempel visa din egen attityd eller inställning till ett påstående, som i I längden är det ju mer lönsamt att äga sitt boende. Här markerar ordet ju att det du säger inte är någon otvetydig sanning utan att det speglar din egen uppfattning. Ordet ändrar inte meningens sakinnehåll men bidrar med en känslomässig aspekt.

En del småord uttrycker ens egen uppfattning samtidigt som de efterfrågar motpartens. Ibland är det en uttalad fråga: Det är väl bättre att vi ses en stund innan?, ibland ett påstående: Vi är nog snart framme. Väl och nog i dessa meningar ger ett utrymme för motparten. När vi samtalar fungerar småorden alltså som smörjmedel – utan dem skulle språket låta väldigt ovant och robotliknande.

Skriftspråk bör vara mer rakt på sak än talspråk

I skriven text är småorden inte alls självklara – de riskerar att ge en oönskad effekt, eftersom man inte har direktkontakt med mottagaren som i ett samtal. Givetvis beror det på texttypen; en bloggare kan medvetet ge läsaren en känsla av samtal och då kan det fungera.

I mer sakliga eller formella texter är risken stor att läsaren stör sig på småorden och att de flyttar uppmärksamheten från budskapet. Läsaren kan uppleva att skribenten är osäker på sin sak, vilket påverkar förtroendet för innehållet. Texten blir pratig på ett negativt sätt.

Artighet kan skapa otydlighet

En variant av pratighet är att skriva saker onödigt långt och ordrikt. Det ser man ibland i texter där man vill uppmana läsaren att göra något. Förmodligen grundar det sig på viljan att visa respekt och artighet, men här kan det få en negativ effekt. Jämför följande stycken:

1. Vi skulle vilja ha din anmälan senast på torsdag den 24 maj eftersom vi då kommer att beställa maten. När du skickar in din anmälan ska du använda blanketten vi skickar med i det här brevet och ange dina önskemål. Glöm inte att ange i vilken ordning du prioriterar de olika boendealternativen.

2. Vi behöver din anmälan senast den 24 maj för att kunna beställa maten. Fyll i och skicka in den bifogade blanketten – kom ihåg att prioritera boendealternativen!

Innehållet är detsamma, men det första alternativet innehåller dubbelt så många ord. Omarbetningen minskar risken att budskapet försvinner bland alltför många ord och att läsaren tröttnar. I den här meningen kan det dessutom finnas en poäng i en aningen skärpt ton, som att vi behöver din anmälan. Människor är olika benägna att passa tider och här lyfter texten fram en förväntan.

Lyft blicken och läs texten

Detta innebär inte att man måste skala vartenda onödigt ord från sin text. Ett hett tips är dock att aldrig färdigställa en text utan att läsa igenom den en gång i sin helhet! Du kommer sannolikt hitta ett och annat ord du kan sortera bort – bara i den här texten har jag nog tagit bort sisådär 4-5 ju medan jag skrev …)

Vill du få tips och tricks i din mejlbox en gång i månaden?

Välkommen som prenumerant på Uttryckeriets nyhetsbrev!